Jag har nog stirrat mig blind på dessa kragar snart... Tänker 'vill haaaa!' men jag vet att jag inte har ett enda plagg som de skulle passa till och med all säkerhet skulle jag inte ens känna mig bekväm i dem. Ändå vill jag ha, ha, ha. Så nu är den stora frågan om jag ska offra mitt marinblå lurvtyg till att sy en söt krage, eller ska jag låta bli? Jag vill ha en krage ju! Bara för att ha, för att de är söta och precis lagom enkla att sy utan risk för att tröttna halvvägs. Ska jag, eller ska jag inte?

(Oj, vad skönt det är att fokusera på totalt meningslösa bekymmer ibland.)

Pinterest revolutionerade min värld lite. Helt underbart att kunna samla allting man snubblar över på nätet på ett och samma ställe samtidigt som man kan kika på allt fantastiskt som andra har hittat. Mina favoriter är små tutorials som detta söta bokmärke/gem. Så enkelt att man inte kan låta bli att testa själv!

När pannband började dyka upp i alla färger och former i butikerna tidigare i höstas tänkte jag "åh nej..." och fick flashbacks från min barndom och det blågröna fleecepannband som jag alltid hade på huvudet. Jag tänker inte sätta på mig ett pannband igen, hur trendigt det än blir tänkte jag i affären. För mycket barndomsminne, och där bör det stanna.
Häromdagen gick jag på promenad på kvällen, med uppsatt hår, och kom på mig själv med att längta efter ett pannband för att jag frös något enormt om öronen. Uppsatt hår och mössa går ju sällan ihop så nu har jag bestämt mig för att sticka ett pannband.

Närmare bestämt detta. Om det värmer öronen återstår att se, men fint som tusan är det. Här finns mönstret!

Det här är vad jag har sysslat med den senaste tiden. Minibaskrar! Höstens sötaste håraccessoar tror jag allt. De ska bara fotas ordentligt och sedan kommer de upp i shopen.

Vad hände egentligen med mitt hysteriska loppisintresse? Varje lördag och onsdag var reserverade för loppisrundor. Nu bor jag dessutom ett stenkast från fyra loppisar. Ändå går jag så sällan dit. Jag tröttnade när jag två gånger på samma ställe blev lurad att betala för mycket. Visst skänker jag gärna tio kronor till välgörenhet, men när de säger "vi avrundar väl uppåt" från 90 kr till 100 kr utan att höra vad jag har att säga om det - det är bara jävligt dålig stil! Jag blev mest så paff att jag inte visste vad jag skulle säga. Behandlar man verkligen sina kunder så? Bara antar att kunden vill avrunda uppåt för att tian ändå går till välgörenhet? När jag sedan kom dit nästa gång hände en liknande sak. Jag köpte näve knappar. Tanten i kassan räknar ut priset och säger "50 öre styck, tolv stycken. Vi säger 15 kr!"... Återigen, det där med snabba reaktioner är inte min grej utan först när min pojkvän påpekade det föll poletten ner. Jag är ibland så godtrogen som person och trots det jag var med om innan så trodde jag verkligen att inte att något liknande skulle kunna hända igen. Synd bara att det är en av stans bästa loppisar med störst utbud och rimliga priser.

Nog med negativa loppisupplevelser och vidare till ett av mina senaste fynd.


Det här är den mest perfekta spegeln, någonsin! Perfekt storlek för att få med både hår och ansikte när man fixar i ordning sig. Man kan vinka den hur som helst och flytta runt den till det ställe där ljuset är som bäst. Kan ju knappt bli bättre! Dock var den furufärgad, men vitt är mer min färg så målarfärgen fick rycka in.
Jag rekommenderar ingen att måla en möbel med vanlig akrylfärg ("konstnärsfärg") då det varken täckte, blev jämt eller hållbart. Spegeln fick ofrivilligt bli lite shabby, vilket jag inte är särskilt förtjust i men i slutänden blev den rätt fin ändå. Jag tycker ju ändå om när saker ser slita ut, bara att jag inte gillar det där typiska "gå-loss-med-ett-sandpapper-på-alla-kanter"-utseenden på saker och ting.
50 kronor tror jag denna hemmasnickrade spegel kostade, och det är väl anledningen till att jag gillar loppisar så mycket. Det är billigt och du kan hitta helt unika ting.

Jag är ju extremt pysslig och älskar allting som är pilligt, så idag försökte jag mig på rymdnaglarna i detta inlägg. Såhär blev resultatet! Ett himla bra pyssel då man inte behöver ha en stadig hand för att få ett bra resultat. Dessutom kan ju nebulosor ha alla möjlig färger så det fungerar ju att kladda på de nagellack man har hemma helt enkelt. Lite svårt att fånga på bild dock, då glittret liksom försvann hur jag än försökte fota det. Jag tror jag har hittat ett nytt intresse här! Som jag har saknat att vara så tokkoncentrerad på något att man glömmer bort både tid och rum.

Om någon skulle få för sig att undra vad jag har för mig om dagarna så fördriver jag tiden med att titta på mängder av olika slags tutorials på Youtube. Just nu fastnade jag för dekorerade naglar och förundas över hur man kan göra så små detaljer utan att kladda ner hela nageln... Jag vill också testa!

Det här med kreativitet.

Periodvis hänger jag på olika smyckesforum och där stöter ofta vi som har webshopar och lite större försäljning på kommentarer som; "Vilken tur att du står ut med att tillverka så många exemplar av varje smycke. Jag skulle då bli tokig av att göra det, det skulle förstöra kreativiteten." Och så en kommentar i stil med: "Men kul att du gillar det i alla fall" som grädde på moset.

Jag kanske överreagerar, kanske, men jag tar det väldigt personligt. Som att det är fel och mindre kreativt för att jag gör fler exemplar av varje smycke än om jag bara skulle tillverka dem i ett enda exemplar. Det är precis samma tillvägagångssätt, bara det att jag inte slutar efter första smycket utan fortsätter med några exemplar till. Och jag tröttnar aldrig, för jag älskar det här! Jag är lika lycklig varje gång jag får hem nya smyckesdelar att sammanfoga på olika vis. Sedan kanske det här med att skapa en massa smycken hela dagarna stjäl uppmärksamhet och tid som jag skulle kunna lägga på att skapa helt andra saker när lusten faller på. Men det är också det som finansierar nya inköp av material och ger mig möjlighet att fortsätta skapa.

Men känner man att det är mer sin grej att bara tillverka sina smycken i ett exemplar, gör det! Alla har vi vår definition av hur vi vill vara kreativa. Det var egentligen bara det jag ville få fram med inlägget, att alla har vi vår egen definition av kreativitet.

Jag fick ett ljust träfärgat glasskåp i min ägo som var rätt fult i mina ögon. Jag försökte måla det svart, men det var väldigt ojämt byggt så vid glasrutorna syntes fortfarande träfärgen. Hopplöst! Då var det helt plötsligt ännu fulare och jag såg inte mycket mening med att behålla det. Men så började jag fundera på att kanske täcka för glasrutorna med någonting. När jag satt och tittade runt på Tradera hittade jag mängder av fina och billiga frimärken från jordens alla hörn. Frimärken fick det bli. Så nu sitter jag och limmar fast frimärken heltäckande över glasrutorna. Och det blir så otroligt fantastiska hur-snyggt-som-helst! Nu ska det bara pysslas klart och få sig en plats här i lägenheten. Mer bilder utlovas!

Jag har hittat en ny hobby, att gjuta egna ljus. Fy vad kul och enkelt det är! Det började med att jag fick en idé om att gjuta ljus till min mamma i julklapp men det slutade med att jag gjorde ett antal till mig själv också för att det var så himla kul. Såhär går man tillväga: man smälter ljusmassa (finns att köpa på Panduro) i ett vattenbad. Det finns pigment att köpa i ett antal olika färger också.

Man fäster ljusveken i botten och häller upp ljusmassan och väntar sedan på att de ska stelna. Dessa små ljus fick min mamma i julklapp.


Och såhär blev två av mina egna ljus. Det är utfint att göra ljus i koppar och glas. Man behöver inte köpa hem en massa extra material utan kan gjuta i det man har, det gillar vi! Här ovan har jag till exempelvis gjutit ena ljuset i en konjakskupa.

Det här med smyckesförvaring är en klurig grej, så häromdagen fick jag för mig att pyssla ihop en liten smyckestavla av denna gamla ram som jag hade liggandes. Jag målade den vit, spände upp och limmade fast ett vitt nättyg från en slaktad gardin och vips! Nu vill jag göra flera, kanske sätta fast trådar tvärs över ramen så att jag kan hänga armband där. Kanske, vi får se. Jag borde pyssla mer, det är ju så jäkla kul!

Sånt man kan pyssla med klockan fyra på natten när halsen värker så förbannat att man inte kan sova en blund. En origamistjärnboll efter videon nedan. Pysselvideor på Youtube ska bli min nya hobby!

Jag sitter och tittar igenom gamla shopen (som tyvärr är låst för andra) och hittade dessa halsband. Mina favoriter någonsin av alla smycken jag har gjort. Jag tycker bara de är så otroligt charmiga. Ångrar lite att jag inte behöll ett själv, fast jag har å andra sidan ett par sådana hårspännen kvar. Kanske borde göra ett åt mig själv?