Idag var jag och pappa på en efterlängtad second hand-runda. Det var en helig helgtradition förut, innan jag flyttade tvärs över landet och trots att jag numera bor i stan igen blir det så sällan. Förr for vi jämt omkring mellan second handbutiker och små uthusloppisar på sommaren. Nu i sommar ska vi alla fall komma iväg på några små loppisar i alla fall, hoppas jag! För det är ju där man gör de bästa fynden.


Några nya inredningsting. Ett rött tidningsställ som jag har fyllt med mina Modettetidningar. Sedan Modette la ned har jag knappt köpt en enda tidning, ingen kan mäta sig med den. Jo, Lula kanske, men de är jag så rädd om att de får ligga i bokhyllan, skyddad från en gnagande katt. Titta den lilla vita tassen på fåtöljen!

Syrenlila alltså, kan vara min favoritfärg. Denna bukett (om än lite hängig dock) kom min fina pojkvän hem med i förmiddags efter en liten promenad på ostadiga ben. Genast blev köket lite hemtrevligare och luktar lite godare.

Trots att jag har bott i den här lägenheten i ett halvår har jag inte tagit mig för att inreda ordentligt. Men nu börjar det ta form och det är så himla trivsamt. Gamla ting, färgglatt och personligt, precis som jag vill ha det. Och se, det kom faktiskt upp något av det som jag planterade i april!

Det är så fantastiskt att ha ett eget rum igen, överbeklamrat med tusentals onödiga grejer. Och det är ännu mer fantastiskt att vara hemma och känna att man inte har några som helst krav på sig, så därför blir bloggen lidande, för jag vill bara lata mig hela dagarna!

När jag var på IKEA häromveckan fick jag syn på dessa tjusiga askar i hattaskmodell. Vore det inte för att jag flyttar snart och redan har tusen förvaringslådor så hade jag köpt dem på stört. De röda föll jag för men de finns även i brunt och vitt.

Jag är hopplöst svag för sjuttiotalshjärtan. Jag har burkar, tallrikar och allt möjligt med hjärtan i orangeröda nyanser. Igår inhandlades fem meter hyllbård i samma anda för tre ynka kronor på en loppis. Tänk er ett kök som går i vitt eller någon ljus pastellig nyans, och så har man dessa på hyllkanterna. Det kommer att bli fantastiskt fint.

Vad jag längtar efter den dag då jag har ett eget litet hem att pyssla om. Jag har samlat på mig så mycket hushålls- och inredningartiklar i regnbågens alla färger. Det kommer bli mycket starka färger blandat med pasteller och retroaktiga möbler, tjusigt som tusan. Men jag får vänta i minst ett år till, minst... Men äsch, den som väntar på nått gott...

Idag har jag shoppat nyproducerade onödigheter, nämligen två koppar på Iittalas outlet. Just den ljusrosa Muminkoppen har jag kikat på många gånger och äntligen är den min! Den ska jag dricka mitt morgonte ur. Det kommer vara omöjligt att vara på dåligt morgonhumör när man får sitt te serverat i en så fin kopp. Det blev även en kopp från just Iittala som jag är helt stormförtjust i, titta bara på alla detaljer och de blå skogsdjuren, som ett litet fantastilandskap. Precis sånt som jag älskar.




Dessa tre stod jag och höll länge i, men de är inte värda fyra hundralappar just nu, inte när det är tusen saker som behöver införskaffas inför flytten. Men är de inte helt bedårande? Jag har tidigare inte varit sådär jätteförtjust i Muminkopparna, men när man väl står där med dem allihopa framför en, då ändras åsikten ganska snabbt för de är helt enkelt bedårande och man vill ha dem allihopa.



Nu har jag nog slagit rekord i högsta antal bilder på koppar i ett enda blogginlägg. Det blir lätt så när man är lite extra förtjust i koppar, och allra mest tycker jag om att ha massor av olika koppar att välja och vraka bland när det är dags för te. Stora som små, färgglada som dystra.

Jag tror på materiell lycka, att vardagen blir lite roligare om man omger sig med vackra ting. Jag tror att jag kommer att tycka att det är hundra gånger roligare att prata i telefon nu när jag har en knallröd sådan i min ägo. Jag betalade endast 20 kronor för den på en liten loppis utanför stan idag. Jag har sett att just knallröda telefoner av denna modell kan kosta flera hundralappar på andra loppisar så den var ett riktigt kap med andra ord.
Dessutom passar den ypperligt bra tillsammans med min ljusgröna kobra, och så har jag ju en likadan fast mörkgrön hos mamma. Oj, vad många telefoner jag har egentligen, jag som så otroligt sällan pratar i telefon.

Såhär ser mitt nya syskrin ut! Det ser så stort ut på bilden fast det egentligen är väldigt litet och sött för att vara denna typ av syskrin. Ni får tänka som så att Isa är en ganska liten katt om man jämför syskrinets storlek med henne. Men det är precis lagom stort ändå, jag får plats med alla mina sytillbehör och har ändå mycket plats över för framtida sytillbehörsinköp. Nöjd är jag minsann.

Min drömkopp är Adam av Stig Lindberg, som fina Lo är ägare till. Men för att jag ska råka på en Adam-kopp utan att betala mer pengar än vad jag har råd med så krävs det nog stor tur, så tills vidare får denna Tradera-fyndade kopp, även den blå och med prickar, fungera som komplement medan jag drömmer vidare om en Adam-kopp. Den är liiiiten och man dricker upp teet i fyra klunkar men den är fin att titta på ändå.

Mitt rum börjar arta sig. Ännu ska en hel del tavlor spikas upp men det börjar se väldigt bra ut. Mitt golv däremot ser ut som ett bombnedslag av tavlor, ramar, förvaringslådor och annat som inte riktigt har hittat någon plats ännu. Men jag tar en sak i taget och det får ta den tid det tar.
Det är ett ganska färgglatt rum jag har. Svart, vitt, mellanbruna träslag och rött utgör grunden och gör sig väldigt bra mot mina gråa väggar och sedan har jag en explosion av småsaker i alla tänkbara färger. Jag tycker inte alls om inredning där man begränsar sig till att enbart ha saker i två-tre nyanser för jag vill ju att alla mina saker ska få stå framme oavsett vilken färg de har.
Här kommer jag att trivas. Det kommer bli svårt att flytta härifrån till hösten...

Äntligen har jag en jordglob i min ägo! Jag har länge velat haft en gammal tjusig en där Ryssland ännu heter Sovjetunionen och Tyskland fortfarande var delat.
200 fick jag betala och jag tyckte det var liiite dyrt som den snåla typ jag är, men pengarna går till välgörenhet och då räknas inte min snålhet. Nu står den i vår mörka och dystra hall och lyser så fint.

Inte bara köpte jag ett servettställ igår, jag kom även hem med detta, allt från Myrorna. Jag tror jag börjar bli smått besatt av Myrorna helt plötsligt. Det är en helt annan cirkulation på varorna där än de second hand-butiker jag annars brukar besöka där samma vas har stått på samma ställe i två års tid. Det kommer nog att bli en hel del Myrorna framöver. 


En svart kjol med vita prickar och en olivgrön blus med otroligt fin krage. Jag är dålig på att köpa kläder second hand, men mitt öga för fina plagg börjar övas upp tror jag. Eller så har jag bara haft en väldans tur den senaste tiden. 


Dessa retrofat föll jag för pladask förra helgen, men tyckte att nja, de var lite för dyra. Men eftersom att mitt hjärta klappar lite extra hårt för grönt pressat glas så blev det ett köp när de ändå fanns kvar en vecka senare. Allting på mitt skrivbord ligger på fat, som små öar, och det är så skönt att känna att var sak har sin egen ö och slippa ha saker liggandes huller om buller.


Och ett äpple och en liten ask med blommönster blev det också.

Jippie! Jag har numera en hattask i min ägo. Och fler ramar, brickor och tyg. Och massvis av småsaker att göra smycken av. Jag brukar för det mesta komma hem tomhänt från Myrorna här i staden som en protest mot deras höga priser, men idag hade allting jag kikade på rimliga priser. Ibland har man turen på sin sida.

Igår fick jag min morfars ljusblå skrivmaskin. Här skall skrivas!
 

Jag vet inte hur många glas och hur mycket textilier jag har samlat på mig de senaste åren. Jag har sex uppsättningar med vanliga dricksglas i olika storlekar. Sex uppsättningar om minst fem av varje. En hel hylla i köket går åt till förvaring av mina glas. Känns onödigt, för jag har egentligen inte användning av så många - men jag gillar dem ju så mycket! Likaså med allt tyg och alla dukar. De ligger mest i lådor i garderoben och samlar damm och väntar på den dag jag har mer plats och användning för dem. Men fina att titta på är de ju allt, och när lusten att sy faller in så har jag tyg så det räcker och blir över. Tingen ovan kom jag hem med från onsdagens runda, och denna:



Alla små te-koppar... Åh. De har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Den här lilla skönheten köpte jag för 25 kronor. Denna gång ska jag nog behålla ett kopphalsband för mig själv. Den är ju så fin.