Jag tänker citera mig själv lite från ett gammalt inlägg:

"Tänk om jag tröttnar på allt som har med smycken att göra helt plötsligt, får för mycket av det. Eller, tänk om jag som 40-åring fortfarande sysslar med mina smycken. Man vet aldrig vad som väntar en, och tur är väl det."

Lite så känns det just nu. Just nu pysslar jag ihop en portfolio och samlar mod till att gå runt till olika guldsmeder här i Norrköpingstrakten för att försöka få en praktikplats. Håll tummarna för mig! Vore himla kul att få in en fot i den världen.

Samtidigt som jag har ägnat hela veckan åt att måla om mitt rum i Elins och min nya lägenhet. Nu har jag ett ljuslila rum ovanpå ett bageri. Vad det händer grejer egentligen, äntligen!

Så fort jag är i stillhet känner jag bara hur paniken kommer krypande, hur jag inte vill slösa en höst på att inte göra någonting. Jag är arbetslös men kan inte samsas med den tanken. Det går liksom inte fokusera på någonting, allting gör mig irriterad och rastlös. Herregud, hösten har knappt börjat och det kryper redan i skinnet på mig. Hur ska detta gå?
Jag önskar att jag kunde nöja mig med att bara glo på tv, dricka kopiösa mängder te och sticka på min halsduk hela dagarna. Men det känns bara ensamt. Vad ska jag fylla dagarna med egentligen?

Det senaste året har jag verkligen gått ner mig när det gäller kläder. Intresset är som bortblåst och söta klänningar känns inte längre lika lockande. Nu när det stundas flytt känns det som att en flyttrensning i garderoben är på sin plats, så nu har jag lagt upp ett par plagg på Tradera. Plagg som är så gott som oanvända. Fler dyker nog upp så småningom också. Ta en titt och lägg mer än jättegärna ett bud!

Jag sitter och tittar igenom gamla shopen (som tyvärr är låst för andra) och hittade dessa halsband. Mina favoriter någonsin av alla smycken jag har gjort. Jag tycker bara de är så otroligt charmiga. Ångrar lite att jag inte behöll ett själv, fast jag har å andra sidan ett par sådana hårspännen kvar. Kanske borde göra ett åt mig själv?