Jag äger bara en enda brosch. Den är så perfekt på alla sätt och vis att jag egentligen inte behöver fler än en, den klär alla plagg. I höstas bodde den på min jacka men så kom vintern och jag packade ner jackan. Hur jag än letade under hela vintern så kunde jag inte hitta den, broschen var spårlöst borta. Men så för några veckor sedan packade jag upp jackan igen, och vad satt kvar på den om inte min brosch. Det var nog årets käraste återséende.

Det är konstigt hur jobbigt det känns när man befarar att ha förlorat en favoritägodel. Det är ju ändå bara en brosch, men ändå, varje gång jag ser den blir jag alldeles glad. Jag har sagt det förr och kan nog säga det om och om igen, materiell lycka är underskattat.

Plus att den går att hänga i ett halsband om man så vill. Det kan ju inte bli mer perfekt!