Tyvärr får jag nog meddela att det där med att hålla nyårslöften inte är min grej. Att hålla dem till hälften är min grej dock, för jag har minskat ner på min konsumtion avsevärt. Idag fick jag dock med mig ett par sandaler hem från stan. De var skamlöst dyra, till och med dyrare än mina Converse. Men fina är de, och vi kommer nog att trivas i varandras sällskap på alla sommaräventyr. Förövrigt kan jag inte ens minnas när jag ägde ett par ordentliga sandaler tidigare så jag tycker faktiskt att det var ett godkänt köp, för lätta sommarskor är en bristvara i min skohylla. Fast lite dåligt samvete får jag...

Glöm inte att delta i tävlingen förresten! Väldigt snålt deltagande så chansen att vinna är riktigt stor.

Nu blir det tävlingsdags i samarbete med Guldfynd och Bloglovin'! Vinsten är 1000 kr att handla smycken för hos Guldfynd.

Tävligen går ut på att du ska designa och avbilda ditt drömsmycke eller din drömaccessoar. Om du får låta fantasin och kreativiteten flöda fritt, hur skulle då ditt absoluta drömsmycke se ut? Det kan vara gigantiskt, minimalt, vackert, makabert, färgglatt... ja, det kan se ut exakt hur som helst. Du får använda vilken metod du vill när du avbildar det, t.ex. teckna, måla, illustrera. Jag kommer att titta igenom alla bilder och den som har designat det smycke som jag fastnar allra mest för vinner presentkortet. Jag kommer inte att bedöma dina ritkunskaper utan allt fokus läggs på smycket. Se det som den roliga tävling det är, släpp kraven och låt fantasin flöda fritt!

Ändring!
Kanske blev det en för mastig tävlingsuppgift såhär i student och försommartider, så det räcker med att du beskriver ditt drömsmycke i en kommentar!

Förenklad version:
1. Teckna/måla/illustrera eller beskriv ditt drömsmycke.
2. Kommentera inlägget med en länk till bilden eller bifoga bilden i ett mail till matilda@quietland.se. Glöm inte att ange din mailadress så att jag kan kontakta dig om du vinner!
3. Håll tummarna för att just du vinner presentkortet på 1000 kr!

Har du några frågor, tveka inte att skicka ett mail till mig: matilda@quietland.se.

Känn ingen panik, du har tid på dig! Om exakt en vecka avgör jag vem som vinner presentkortet, på kvällen söndagen den 30:e maj.

TÄVLIGEN ÄR AVSLUTAD!

Idag storstädar vi internatet och nu börjar det kännas att vi snart lämnar detta för gott. Alla ska vi gå helt skilda vägar och många kommer man aldrig att se igen. Det känns konstigt, riktigt konstigt. Att nio månader bara ska förintas. Poff, borta. Jag kan inte påstå att jag kommer att sakna skolan,  en hel del av människorna eller internatet, men jag kommer sakna västkusten. Livsfarliga klippor och gigantiska måsar liksom. Typiskt nog lämnar man det när det börjar bli som vackrast. Titta bara hur fin en förmiddagspromenad kan vara.

Den senaste veckan har mitt hår genomgått lite förändringar. Som förberedelse inför sommaren hör det till att förändra kalufsen lite grann, så numera är mitt hår några nyanser ljusare och en kort snedlugg har fått ta plats över min panna. Jag gillar't.

Hörreni! Nu, efter över ett års tankeverksamhet har jag äntligen skapat några senilsnören. De ligger uppe i shopen under kategorin 'halsband', fast de är ju inte riktigt halsband egentligen så de ska nog få sig en egen kategori sen. Men jag har inte så många av dem så det är först till kvarn som gäller, de säljs lite på test för de var rätt dyra att göra tyvärr. Men blir de poppis, då kommer jag minsann att göra fler. Så gå in och kika på dem vettja och passa på att ge dina glasögon en liten utsmyckning.

På måndag fyller jag hela 20 år. Det går inte riktigt att föreställa sig, det har alltid känts så vuxet att en dag bli tjugo och om det är något jag inte känner mig som så är det vuxen. Men det ska nog gå bra ändå tror jag.

Nu vet jag visserligen redan vad jag ska få i present, men om jag skulle önska mig något annat än pengar till körkort så skulle jag nog önska mig något av detta:


Pastellig klocka.


Jeansjacka.



Och ett riktigt bra allroundobjektiv.

Bildkällor: Tjallamalla, Cheap Monday, Cyberphoto.

De är mindre än tre veckor kvar i Grebbestad och det känns så himla konstigt. Att det som har varit ens vardag i nio månader nu bara ska förintas. Det går inte riktigt att föreställa sig att inte sitta i köket varje dag och prata bort den dyrbara tiden eller gå på promenader längs med vattnet om kvällarna. Allt det vi gör nu, det gör vi snart för sista gången. Snart sitter jag i bilen på vägen hem, och jag lämnar detta bakom mig för alltid. Jag är lite rädd faktiskt, för hur det ska kännas att bryta upp från allting här.

Mamma berättade att hon trodde att jag skulle ringa hem redan efter ett par dagar efter flytten och vilja åka hem igen. 40 mil är ändå en rätt skaplig sträcka. Men vet ni vad? Det gjorde jag inte, jag har stått ut trots att jag har längtat hem så otroligt jäkla mycket. Inget slår känslan av att sitta på tåget hem och räkna ner timmarna tills man får återse sina nära och kära. Och snart är jag hemma och får stanna där så länge jag vill, och jag ska ha världens bästa sommarlov, för det förtjänar jag efter detta äventyr.

Men ändå, det är inte alls pjåkigt att ha bott under nästan ett år i en liten pittoresk by på västkusten. Men det är nog först efteråt man inser hur bra man egentligen hade det.

Tänk att nio månader kan gå så otroligt fort. Tänk att jag faktiskt har stått ut i nio månader. För det har inte varit lätt alla gånger, men... jag gjorde det och jag blir så förbannat stolt över mig själv.

Jag är en kattmänniska, utan tvekan. Jag tycker om hundar men jag har aldrig tänkt tanken att äga en själv en dag. Men så började jag läsa om franska bulldoggar för något år sedan och föll pladask. Jag vill inget annat än att ha en fransk bulldogg, jag avgudar dessa små varelser. Den dag då jag har en stadig vardag där en hund passar in, då vill jag gärna ha en liten fransk vän. Jag menar, titta bara på dessa små bedårande varelser;